Hannas Place

Så fort jag tog några bloss på vattenpipan igår så försvann det.
Helt sjukt vad man kan lura kroppen.
Det var en ny smak, eller en smak jag inte provat innan, äpple (med lakrits). Gott!

Okej, nu ligger det till såhär, PUNKT SLUT.
Måndagar, Onsdagar och Fredagar är Heliga dagar, det är dessa dagar Vi skall träna! Igår kom Daniel på ett straff för den som inte "orkar" (det vill säga mig) Den personen skall istället gå ut och springa slingan. Men takten däremot, bestämmer jag, allstå den person som fått straffet. Så idag blir det träning, jag skall också åka in till stan snart, skall nämligen klippa mig.

Förstår inte att det ska vara så dyrt att åka tåg. För mig och Daniel kostar det 1600:- tur & retur. Vi har inte dom pengarna.. Inte nu. Som ni vet slutade jag mitt jobb på FinnMobil för ett tag sedan och Jula jobbar jag deltid på. Jag trivs så himla himla hiiimla bra på Jula! Jag har jätte roligt när jag är där. Tycker om alla jag arbetar med, det är verkligen ett gott gäng! Vi har väldigt roligt! Men åter till Göteborg. Jag vet inte alls hur vi skall göra, ska prata om detta mer när han kommer hem.

Italien, vackra vackra Italien.
Tog bilden när jag satt i flygplanet.

Tycker om  din idé om att skriva en bok.





London - Astrix Live 2006

Vad är erat jävla problem?
Hur har dom tänkt sig att vi utan körkort skall kunna ta oss till jobbet en lördag eller söndag om det inte går några bussar? Oj, nu var jag för snabb, förlåt VL, jag menar självklart att det går bussar på lördagarna, MEN DE BÖRJAR INTE GÅ FÖRRÄN KL 10.00!!! Och nu det råkar vara så att jag skall BEFINNA MIG PÅ JOBBET kl 10.00.
Jag är så jävla förbannad!
Skall jag behöva ringa in och säga att jag är fast hemma , eller är det så att hela Västerås åker taxi på helgerna? Vem fan är så rik?
Hur har dom tänkt sig detta egentligen?
Det är väll sånt här som får folk att behöva ta körkort och köpa en biljävel vilket enbart leder till mer föroreningar, VI HAR JU INGET JÄVLA VAL, DET GÅR JU INGA BUSSAR!!!! Och inte fan har vi råd med att lägga pengar på en miljöbil, FÖR DET ÄR JU ÄNNU DYRARE!! Är det någon som märker att jag är riktigt jävla förbannad eller??
Och på söndagarna, då går det inga bussar alls! Behöver jag säga mer eller?

TACKA VET JAG GÖTEBORG! TACKA VET JAG SPÅRVAGNARNA! TACKA VET JAG VÄSTTRAFIK!!

Nu skall jag åka till jobbet, ja Daniel kör mig. Hans lediga dag, det är  fördjävligt att han inte fick sova ut. Tack vare fucking västmanlands lokaltrafik.

Alltså det är helt sjukt! Våra grannar, som lever ovanför oss, måste möblera om varje dag så mycket som det låter därifrån. Inte nog med det, de måste ha minst tio barn som springer runt och runt och runt. Eller så kan det vara såhär.. Mannen som lever där kanske tränar till att bli Sveriges starkaste man, sätter fast två dragkrokar i soffan som han sen går och konkar på från rum till rum. Helt ärligt! Jag förstår inte hur man kan låta så mycket. Emellanåt låter det som att de tappar något väldigt stort på golvet (vårat tak), det måste ju vara den soffan han går och drar efter sig. När han blir trött så slänger han ner den på golvet och låter alla tio barn hoppa allt vad de kan i den, upp i soffan och ner på golvet och så håller de på så ett tag. Det kan hända att de tappar saker mitt i natten också. Kan det då vara att han försöker bära upp sängen till taken och sen inser halvvägs att den är för tung och släpper ner den på golvet. Efter det tänker han "imorgon, ja, då klarar jag det!". Just nu låter det som att han spikar. Dom måste ha minst trehundra tavlor så som de spikar. Men tänk! En lägenhet full med tavlor, från tak till golv, i alla rum. Dom har säkert fullt med tavlor i taket också för väggarna är fulla. Nu låter det som att de spikar i vårt tak (deras golv). Tänk.. Nu är deras tak också fullt så nu sätter de tavlorna i golvet. Vad är det här? Eller så kan det ju vara såhär också. Daniel berättade att hans mamma hade en granne som hade bryrit upp golvet vardagsrummet för att sedan hälla jord där i, de skulle nämligen odla grönsaker. De diskade inte i köket utan hade två hinkar i hallen de använde för att diska all disk. Tänk om dom flyttat hit, ovanför oss! Tänk om det är dom! Dom håller på att bryta upp vårt tak. Snart kan vi säkert bjuda på färska tomater och gurkor! Välkomna!

Det finns nog ingen människa på jorden som är så lat som jag. Det är bara det att jag inte gillar att städa. Det är så mycket att städa också. Och här sitter jag. Kan ju alltid skylla på att jag tar en paus. Det är inte riktigt min grej att skylla ifrån mig, inte längre. Paus sa du? Mmm.

Har börjat rensa i sovrummet. När kläderna försvinner kommer det gå fort. Måste tvätta. Städa i vardagsrummet, i lilla rummet, lägga alla kartonger på hög. Kartonger ja, vi har nämligen inget förråd (!) Vilket gör det nästan omöjligt att städa det rummet. Badrummet får jag inte glömma. Dammsuga, skura golven, våttorka överallt. Ibland är det inte kul att bo i en stor lägenhet. Det finns så mycket saker och ingenstans att lägga dom. Hjälp!

Mamma kommer på Onsdag. Hon stannar till fredag och då kommer pappa och viktor. Imorgon skall jag till Jula och sen träffa Anna. Det ser jag fram emot. Jag längtar efter att ha familjen här också.

Lyssna på detta då! Som mest kommer vi vara fyra personer här samtidigt och vi har bara två stolar! Hjälp! (igen).

Usch vad jag inte vill.
Nu måste jag återvända till sovrummet. För att städa.

I fredags var det vår 4-månaders-dag! Dagen innan bad jag Daniel att överraska mig med något speciellt, roligt och romantiskt. Jag tänkte att det skulle vara trevligt med en middag på restaurang eller liknande.

Fick ett telefonsamtal kl 14.00 i fredags från Daniel, det han sa var att jag skulle packa väskan för att vi skulle hinna med ett tåg kl 15.50. Mer fick jag inte veta. Han var fortfarande kvar på jobbet och bad mig därför att packa ner lite utav hans kläder, tanborste, parfym m.m. Jag hade INGEN aning om vart vi skulle. Jag kunde bara tänka mig två saker: Göteborg eller en stuga ute i skogen där vi kunde gå promenader och plocka svamp, varför jag tänkte just så vet jag inte.
Han kom och hämtade upp mig på parkeringen och så åkte vi iväg till Stationen. Då fick jag reda på att vi skulle till Stockholm. Vad skulle vi göra där? Bo på hotell? Gå på teater? Opera? Jag tjatade och tjatade men jag fick inget svar, ni vet hur nyfiken jag är! Tåget var försenat, som det offtast brukar vara, och då sade han nästa ledtråd: Jag hoppas att vi hinner. Hinner? Vart? Har vi en tid att passa? Vad skall vi göra? Han bara tittade på mig och log. Han vägrade säga och jag vägrade ge upp med mina frågor. Nästa ledtråd var att vi skulle ta en taxi till dit vi skulle. Hm... Inte tunnelbanan då? Nej, det var taxi. Vid det här laget var jag extremt nyfiken. Jag frågade vilken tid vi skulle ta tåget hem och han svarade att vi skulle åka buss. Åka buss? När han nämnde det kom jag ihåg en sak han hade sagt för länge sedan. Han och hans kompisar brukar alltid åka buss dit och hem, och då slog det mig! Vi var på väg till en KRYSSNING! Hans present och överraskning var en kryssning till Finland med båten Cinderella. Det kunde inte bli bättre.

Vi klev av tåget (som vi var tvugna att stå i hela vägen, vi klev nämligen på fel vagn) och med leéndet på läpparna gick vi iväg mot taxin som körde oss hela vägen fram till det enorma kryssningsfartygen. Han hade bokat en A-hytt, vilket innebär att vi hade utsikt över vattnet, jätte fint. Och inte nog med det, han hade också bokat in oss på den bästa buffén man kan tänka sig dagen efter. Och gissa om vi åt tills vi sprack.
12 däck bestod båtena av, väldigt stor. Vi bodde på 7:e våningen. Vi började med att ta en öl/cider på utedäck, satt och tittade ut över Stockholms skärgård. Väldigt vackert. Och sen rullade det bara på. Vi hade jätte trevligt, väldigt roligt och mysigt. Satt och skrattade åt folk som inte kunde bete sig och som var allmänt roliga. Njöt utav att vara nära havet, jag njöt till och med att få vara nära fiskmåsarna! 

Kom hem för en stund sedan. Lägenheten såg förjävlig ut så vi har börjat städa. Är gansa sliten men jag känner att jag fått nya krafter. Han är bäst min man. Är tokkär i honom. Vi hann prata om så mycket, bara ägna tid åt varandra. Det har vi i och för sig alltid haft, men när man åker iväg sådär så blir det på ett annat sätt. 

Kan inte riktigt förstå att han bjöd mig på en kryssning. Men det gjorde han! O ja! Det gjorde han!

Jag har så mycket mer att skriva men det hänger inte ihop med kryssningen. Jag skriver ändå.
Mamma kommer upp den här veckan. Och så fick jag ett samtal från pappa, när jag var i hytten, han frågade om han och Viktor kunde komma upp nu i veckan eller till helgen. Kan det bli bättre? Kryssning, mamma, pappa och viktor. Fast inte samtidigt då, hehe. 



-Den bästa överraskningen någonsin!!!

Ett stort steg har tagits. Jag känner mig stark. Att jag vågade!
Hade ett möte med chefen imorse och nu är jag äntligen fri från Telefonförsäljning!

Jag var kvar fram till 12.00, hade två viktiga samtal att ringa och så ville jag ha god tid på mig att säga hej då till kollegorna.

Jag har mått så fruktansvärt dåligt på grund av det jobbet, det är för stressigt, för mycket press och det största problemet av dom alla: jag gick inte ihop med gruppledaren, han föredrog att bli kallad chef. Han var för mycket, på alla nivåer. Elak, hårdare mot mig än mot alla andra, vilket mina f.d kollegor kan intyga. Han behandlade alla annorlunda, var orättvis och han lyckades få mig att, inte bara må dåligt, utan tappa respekten för honom. Hur skulle jag kunna ta order från en maktmissbrukare som behandlar alla orättvist och var elak? Jag stod ut i över fem månader. Det är jag stolt över, men jag är mer stolt över att jag vågade ta steget därifrån. Jag bröt ihop, inte bara en gång utan flera gånger, på grund utav det jobbet, gruppledaren. En gång framför min riktiga chef. Efter mina arbetsdagar kom jag hem, orkade inte göra någonting, ville inte göra någonting. Det enda jag såg var att jag skulle behöva gå tillbaka dit imorgon, och dagen efter den och dagen efter den, alla dagar. Jag orkade inte!
Daniel och jag har pratat mycket och länge om detta, flera gånger.
Nu, äntligen, förstod han hur dåligt jag mådde och att enda lösningen var att säga upp mig.
Jobbet stod ivägen för allt, tog all min energi, alla mina tankar, jag blev ledsen, tappade motivationen helt, såg inte framåt. Han insåg hur mycket jag ogillade att vara där, hur mycket jag hatade det och hur dåligt jag mådde.

Nu när jobbet inte står ivägen för mig kan jag snart börja se framåt igen. Få tillbaka min energi och bli den energiska Hanna som alla känner. Bli glad, trivas med mitt liv och få vara lycklig. Ingen som stör.

Det absolut bästa med att jag slutade idag var att gruppledaren inte var där. Han har semester en vecka till, kommer bli roligt att få höra hur han reagerar när jag slutat. Vi hade nämligen ett samtal innan semestern, då jag förklarade för honom hur det låg till, att han inte kunde bete sig på det viset och att han fick mig att må dåligt. Han sade att det skulle bli ändring men jag orkade inte stanna kvar, det var försent, han hade redan satt sina spår.

Just nu är det mycket blandade känslor. Lite nere, lite glad, lite orolig, lite av allting. Det jag ska fokusera på nu är att komma tillbaka till mig själv och göra roliga saker. Som att fotografera, vara med Daniel och Anna (Ett stort tack för all din hjälp och tid du lagt ner på mig och alla analyseringar vi grundligt grävt i. Det har hjälpt mig oerhört mycket. Du är underbar). 
Har faktsikt pratat med Daniel om att skaffa hunden lite tidigare, ja, vi skall skaffa hund. Tänkte vänta till nästa semester men nu finns det en chans att vi kan skaffa en tidigare. Kan inte bli bättre!!
Ser fram emot att få börja jobba på Jula i september (Tack Anna igen, ser du vilka kolosala förändringar du för med dig, allt bara till det bättre). Det verkar vara ett gott gäng som har väldigt roligt tillsammans. Jag har lite på G, antagligen blir det folkhögskola i januari. Om det blir av är det också något att se fram emot. Det gäller att fokusera på det bra sakerna. Och dessa saker är verkligen något att se fram emot.
Nu kan jag sakta men säkert börja se framåt igen.

Hej och välkommen!

Här skall uppdateras grundligt!
Hoppas att ni tycker det kan vara intressant att läsa!

/Hanna.