Hippedi Hopp
En underbart härlig vecka i Göteborg, kära hemstad, kära familj. Aldrig någonsin ska det gå så lång tid som tre månader emellan varje träff, det var olidligt jobbigt. Det var så mysigt att träffa dom! Jag ville bara kramas och kramas. Jag hann med så mycket, Viktor hade lov från skolan (verkligen bra tajmat) och det innebar aktiviteter som Universeum, Aeria 51 (Ett riktigt häftigt ställe, skateboardramper inne i ett berg), bio, promenad i slottskogen. Jag bara njöt av att få vara tillsammans med dom. Kom förbi hos pappa och åt middag några gånger, spelade tv-spel, ritade, lyssnade på Viktors låtar (han är grym på att göra musik). Ja! Det var så roligt!
Jag bodde hos Tobias, världens mysigaste "lilla" etta. Mamma kom förbi, och en hel dag spenderade vi i soffan (Ja! Hela dagen!) helt fast i tv-serien Vita Huset, riktigt bra (Mammas favorit serie). Och det var ju så underbart mysigt. Allt har varit så mysigt! Restaurangbesök, åkte hem till mamma en kväll och där var det grekiskt-tema på maten. Väldigt gott. Det var roligt att träffa Mats och hans barn också. Klaus (Tobias vän) kom över två gånger och det var också roligt. Jag förstår bara inte hur de klarar av att vara vakna så länge, varje dag! Jag skämtar inte när jag säger att de är vakna till mins 5 på morgonen. Tobias var iväg och jobbade några nätter och första natten klarade jag faktiskt av att vara vaken till 04.30 då han kom hem, men det var också den enda. Jag ville helst vakna tidigt för att inte missa dagen. Det var så länge sedan jag var där, senaste gången var när Tobias tog studenten, då stannade vi i tre dagar. Det är ingenting! Jag längtar redan till nästa gång. Det blir vid jul och då skall Daniel följa med. Kan det bli bättre? Nej, såklart inte. Hela familjen samlad på ett och samma ställe, Hercules skall givetvis med, annars är inte hela familjen samlad. Kan ju inte lämna honom ensam på julafton. Nej nej, han skall med. Det ser nog Tobias fram emot. Och Viktor.
Detta blev lite hoppigt, men det har varit så mycket och jag ville få ner allt så jag skrev ner det första jag kom och tänka på. Jag är givetvis väldigt glad att jag äntligen träffat dom. kom hem med nya krafter. Mår bättre.
Jag saknar er redan. Mamma. Tobias.
Det gick fort att åka tillbaka. Tåget var precis i tid (!). Jag mötte Daniel vid bilen (han stog ju på fel ställe) och efter lite matinköp på Spicy Hot åkte vi hem. Jag gick in i hallen och det första jag lade märke till var en ny matta som låg på golvet. Sedan tittade jag upp och blev jätte paff! Han hade målat om hallen! Beiget och brunt! SÅÅ FINT! Jag stod länge och beundrade väggen och efter det gick jag in i vardagsrummet. Det var inte helelr som jag lämnat det, han hade målat om där inne också! Samma bruna som var i hallen hade också fått en plats på en vägg i vardagsrummet (den som var lila förut) Det är ett helt annat rum nu! Bara en sådan sak som att jag trodde att han köpt nya gardiner, dom framhävdes på ett helt annat sätt än innan. Inte bara det.. En ny vardagsrumsmatta låg på golvet, matchande de bruna väggarna. Snacka om att jag blev paff! (igen! fast ännu mer). När jag väl gick in i köket tog det ett tag innan jag lade märke till bänkskivorna han hade bytt ut, alltså allt ser ju bara för jävla bra ut! Det roliga är att han inte nämnt detta alls, inte en enda gång. Varje gång jag hade ringt så hade han stått med pensel i handen och haft fullt upp och jag hade pratat på om att han skulle göra saker som han mår bra utav, som att träffa vänner osv. Haha! Ja.. Vilken grej! Nu känns det som att det värsta jobbet är klart, och allt har han gjort. Så oerhört duktig! Vilken överraskning!
Nu åter till Göteborg. Lite bilder.
Jag bodde hos Tobias, världens mysigaste "lilla" etta. Mamma kom förbi, och en hel dag spenderade vi i soffan (Ja! Hela dagen!) helt fast i tv-serien Vita Huset, riktigt bra (Mammas favorit serie). Och det var ju så underbart mysigt. Allt har varit så mysigt! Restaurangbesök, åkte hem till mamma en kväll och där var det grekiskt-tema på maten. Väldigt gott. Det var roligt att träffa Mats och hans barn också. Klaus (Tobias vän) kom över två gånger och det var också roligt. Jag förstår bara inte hur de klarar av att vara vakna så länge, varje dag! Jag skämtar inte när jag säger att de är vakna till mins 5 på morgonen. Tobias var iväg och jobbade några nätter och första natten klarade jag faktiskt av att vara vaken till 04.30 då han kom hem, men det var också den enda. Jag ville helst vakna tidigt för att inte missa dagen. Det var så länge sedan jag var där, senaste gången var när Tobias tog studenten, då stannade vi i tre dagar. Det är ingenting! Jag längtar redan till nästa gång. Det blir vid jul och då skall Daniel följa med. Kan det bli bättre? Nej, såklart inte. Hela familjen samlad på ett och samma ställe, Hercules skall givetvis med, annars är inte hela familjen samlad. Kan ju inte lämna honom ensam på julafton. Nej nej, han skall med. Det ser nog Tobias fram emot. Och Viktor.
Detta blev lite hoppigt, men det har varit så mycket och jag ville få ner allt så jag skrev ner det första jag kom och tänka på. Jag är givetvis väldigt glad att jag äntligen träffat dom. kom hem med nya krafter. Mår bättre.
Jag saknar er redan. Mamma. Tobias.
Det gick fort att åka tillbaka. Tåget var precis i tid (!). Jag mötte Daniel vid bilen (han stog ju på fel ställe) och efter lite matinköp på Spicy Hot åkte vi hem. Jag gick in i hallen och det första jag lade märke till var en ny matta som låg på golvet. Sedan tittade jag upp och blev jätte paff! Han hade målat om hallen! Beiget och brunt! SÅÅ FINT! Jag stod länge och beundrade väggen och efter det gick jag in i vardagsrummet. Det var inte helelr som jag lämnat det, han hade målat om där inne också! Samma bruna som var i hallen hade också fått en plats på en vägg i vardagsrummet (den som var lila förut) Det är ett helt annat rum nu! Bara en sådan sak som att jag trodde att han köpt nya gardiner, dom framhävdes på ett helt annat sätt än innan. Inte bara det.. En ny vardagsrumsmatta låg på golvet, matchande de bruna väggarna. Snacka om att jag blev paff! (igen! fast ännu mer). När jag väl gick in i köket tog det ett tag innan jag lade märke till bänkskivorna han hade bytt ut, alltså allt ser ju bara för jävla bra ut! Det roliga är att han inte nämnt detta alls, inte en enda gång. Varje gång jag hade ringt så hade han stått med pensel i handen och haft fullt upp och jag hade pratat på om att han skulle göra saker som han mår bra utav, som att träffa vänner osv. Haha! Ja.. Vilken grej! Nu känns det som att det värsta jobbet är klart, och allt har han gjort. Så oerhört duktig! Vilken överraskning!
Nu åter till Göteborg. Lite bilder.
