Hundutställning Västerås, Waynes Coffe
Jag måste börja hela inlägget med en bild på Teddy, som valp! Hittade bilden på www.chosenangels.se Maddes kennel.
Här har han vunnit: 1 X BIM, 1 X BIR, 1 X BOG 3.
Tillbaka till "verkligheten" och nuet :) :
Vi vaknade tidigt och skyndade oss iväg, hann äta en god frukost innan så det var inte direkt bråttom. Klockan var innan åtta när vi anlände och det var redan fullt på Rocklunda parkeringen med bilar, människor och hundar. Teddy var väldigt duktig. All stress han byggde upp i bilen, när han såg alla hundar, bara rann av när han väl fick komma ut. Vi gick in och han fick känna på atmosfären, lukta och ta det lugnt. När det händer grejer runt omkring, speciellt utställningar (?) är han av någon anlening mycket lugnare än i vanliga fall. Vi klev fram till ringen och väntade in Madde och hennes vän Ricki (tror smeknamnet är så). Himla trevliga och oerhört hjälpsamma. Gillar dem starkt, som sagt.
Teddy var först in i ringen tillsamman med en bunt andra hundar. Ni skall se honom när han springer där, en helt annan hund! Han följer med Madde exemplariskt, enligt min mening. Jag kan ju inte så mycket om utställningar och hur det skall se ut, men jag tycker att Teddy gör ett jätte bra jobb. Det slutade dock inte så bra. Han fick ett blått band, menas att han kom tvåa. Han kom alltså inte vidare för att tävla bland ettorna. Domarens utlåtande var i och för sig bra. De tyckte att han var väldigt fin men att han skall växa till sig, deras ord var något i stil med "att han inte var klar". Ganska realistiskt. Det skulle vara en sak om det handlade om något man inte kunde göra något åt, som tillexempel formen på huvudet. Som ni förstår var det bara ett exempel, för jag är verkligen ingen expert på hundar och deras utseénde. Teddy har ett vackert huvud/ansikte, inte sant? :)
( www.chosenangels.se )
När klockan var lite över nio var tävlingen för vår del slut. Vi var kvar till klockan 12, bara för att träna Teddy. Det är grymt bra träning att vara i en sådan miljö. Mycket folk och mycket hundar. Men som jag berättat många gånger nu så är han förvånansvärt duktig på att inte "flänga" omkring. Han låg stilla och tittade på saker som hände runt omkring, men ja. Ibland hände det att han fick ett ryck, men det gick snabbt över. Det blev tillslut lite för mycket för honom, trött och rastlös, så vi bestämde oss för att åka hem.
På parkeringen utanför Rocklunda kom det fram en tjej, och hon frågade oss om vi hade funderat på att utbilda Teddy som hjälphund. Hon hade ett bättre ord för det, men minns tyvärr inte vad det hette. Hon tyckte att han var jätte fin och berömde halsbandet. Tydligen var det ett väldigt bra halsband. Och jag håller med henne. Det är bra. Det är ett vanligt kedje-halsband, men ändå, det fungerar ju, vilket är bra :) Hon hade en egen kennel, berättade hon, och hon utbildade hundar till "hjälphundar", lektioner som kostade någon hundralapp per gång. Teddy skulle kunna dra Daniel i rullstolen, vilket har varit en idé väldigt länge. Jag berättade att vi var fodervärdar så detta är något jag skall prata med Madde om. Men det kan ju kanske vara en idé, jag vet inte. Det finns endel som säger emot, men vill inte ta det här. Men vilket fall som helst så är det alltid kul när någon kommer fram och beundrar Teddy, på utställningar och promenader. Han är faktsikt en himla vacker och DUKTIG rottis.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Oförglömliga Waynes:
När vi väl kom hem lämnade vi Teddy, som för övrigt var helt slut, och jag och Daniel åkte in till stan. Vi satte oss på Waynes Coffe och åt en lasagne. Jätte gott. Jag tycker inte alltid det fungerar som det skall där, som tillexempel den här gången då jag beställde lasagnen. Det står på en skylt att kaffe/te/iste ingår och då beställde jag en caffe latte och en iste. Då plötsligt ingick de inte på helgerna, utan bara på vardagarna. Tänkte inte mer på det utan beställde det ändå. Man måste ju dricka, eller hur :) När jag väl hade betalat sade han att en kaffe/te/iste ingick och att det bara var att hämta efter maten. Men hallå?! Jag hade ju precis handlat en kaffe och iste vid sidan om, för att han sade att det INTE ingick, men EFTER betalningen ingick det efter att man ätit! ? Fattar någon något? Vad är det för "service"?
När vi väl kom ut på den underbara terassen, sol och värme vad mer kan man önska, satte sig några vid bordet bredvid. Tänkte inte mer på det och gjorde annat, det man brukar göra på caféer, typ fika :) Helt plötsligt tar tjejen, som satt vid det bordet, en bricka med smutsig disk och ställde på vårt bord, den brickan som först stod på hennes bord. Det var inget "ursäkta, men det kommer ett gäng snart som skall sitta med oss och jag undrar om det är okej om jag ställer den här brickan på ert bord, med tanke på att ni sitter två stycken vid ett bord för fyra?". I så fall skulle det vara helt okej. "Absolut" hade jag svarat. Men nej, hon frågade inte, hon bara ställde brickan på vårt bord och tog för givet att vi skulle veta att hon väntade sällskap som snart skulle sätta sig där och att VI skulle tacka och ta emot andras tallrikar med rester. Lite så var det. En väldigt udda café-upplevelse måste jag säga. Tror ni jag reagerade? Åh, jag önskar att jag inte gjorde det. Jag vet inte riktigt varför jag alltid säger ifrån, har lätt för att börja argumentera med folk, tydligen, för det hände idag igen. (Så offta händer det inte, men det händer). Jag reste mig upp, tog upp brickan och ställde tillbaka den på hennes bord. Då började det. "Vad gör du? Vad otrevligt att göra så" Säger hon. (Snacka om att hon lever i en märklig värld, hon gjorde ju precis så mot oss). "Haha, men vi sitter och äter här." "Jag väntar sällskap och ni är ju bara två" säger hon. "Ja, men antingen kan du ställa den på ett annat bord eller gå in med det" Säger jag. "Nej, det gör jag inte" Säger hon. Och sen pratade vi lite till, kommer inte ihåg vad vi sade efter det, men det var inget allvarligt. Det slutade med att hon sade "Jaja" och vände sig till sin kompis som satt mitt emot och båda skrattade. Ni vet ett sånt där "herre gud vilken super-tönt" -skratt. Två minuter senare kom servitören och tallrikarna var borta, och det innan hennes andra vänner hade anlänt. Jag och Daniel tittade på varandra, oförstående och vi utbytte några tysta meningar med en blick.
Själva samtalet låter extremt odramatiskt när man läser det, men det var riktigt kyligt.
Jag måste fråga: Tycker ni att jag borde struntat i att säga till? Nu när jag läst detta over and over again låter det fruktansvärt löjligt.
Jag vet med mig att folk som gör sådanna här saker inte riktigt förstår vad som är rätt eller fel och att det egentligen inte är någon idé att säga ifrån. Jag menar, folk som förstår att man inte gör såhär, de gör inte sådär. Så varför ägna tid åt dem? Varför skall jag låta dem "förstöra" min fika tillsammans med Daniel, en fika vi inte "tagit" tillsammans på evigheter? Varför skall jag hela tiden gå på folk som ändå inte förstår? Vad är det jag vill bevisa? Vill jag ens bevisa något? Att de inte kan göra så, skall göra så, för att det är fel? -Men hallå *knack* *knack* Hanna! Om de visste att man inte gör så då skulle de inte gjort så! Tyvärr kommer alltid dessa tankar försent, det är alltid efteråt som jag förstår att jag inte skulle sagt något.
Efter den mycket märkliga fikan gick vi vidare till Global Living. Haha, ni gissar rätt, en fika till :) ! Snacka om att de har världens godaste morotskaka! Vi beställde varsin "to go" (lite annorlunda) och gick till en bänk vid svartån. Där satt vi och mumsade på vår efträtt (efterätt? efterrätt?), osäker på hur det stavades. Orkar inte googla :P Avslutade det hela med en promenad. Jätte mysigt. Måste erkänna att jag hade henne i tankarna hela tiden, vilket kanske förstörde mysigheten en aning. Det kanske är därför jag skriver det här, för att skriva av mig. Framförallt dessa tankar om jag gjorde rätt. Jag borde egentligen sluta lägga ner energi på knepigt folk. Orka snacka med tröga människor. Men det är offtast en hundradel efter att jag öppnat munnen och läpparna börjat formas efter ljuden som jag kommer på att det är helt meningslöst.
Hoppas ni haft det underbart i vårvädret :)
Kram!
Här har han vunnit: 1 X BIM, 1 X BIR, 1 X BOG 3.
Tillbaka till "verkligheten" och nuet :) :
Vi vaknade tidigt och skyndade oss iväg, hann äta en god frukost innan så det var inte direkt bråttom. Klockan var innan åtta när vi anlände och det var redan fullt på Rocklunda parkeringen med bilar, människor och hundar. Teddy var väldigt duktig. All stress han byggde upp i bilen, när han såg alla hundar, bara rann av när han väl fick komma ut. Vi gick in och han fick känna på atmosfären, lukta och ta det lugnt. När det händer grejer runt omkring, speciellt utställningar (?) är han av någon anlening mycket lugnare än i vanliga fall. Vi klev fram till ringen och väntade in Madde och hennes vän Ricki (tror smeknamnet är så). Himla trevliga och oerhört hjälpsamma. Gillar dem starkt, som sagt.
Teddy var först in i ringen tillsamman med en bunt andra hundar. Ni skall se honom när han springer där, en helt annan hund! Han följer med Madde exemplariskt, enligt min mening. Jag kan ju inte så mycket om utställningar och hur det skall se ut, men jag tycker att Teddy gör ett jätte bra jobb. Det slutade dock inte så bra. Han fick ett blått band, menas att han kom tvåa. Han kom alltså inte vidare för att tävla bland ettorna. Domarens utlåtande var i och för sig bra. De tyckte att han var väldigt fin men att han skall växa till sig, deras ord var något i stil med "att han inte var klar". Ganska realistiskt. Det skulle vara en sak om det handlade om något man inte kunde göra något åt, som tillexempel formen på huvudet. Som ni förstår var det bara ett exempel, för jag är verkligen ingen expert på hundar och deras utseénde. Teddy har ett vackert huvud/ansikte, inte sant? :)
( www.chosenangels.se )
När klockan var lite över nio var tävlingen för vår del slut. Vi var kvar till klockan 12, bara för att träna Teddy. Det är grymt bra träning att vara i en sådan miljö. Mycket folk och mycket hundar. Men som jag berättat många gånger nu så är han förvånansvärt duktig på att inte "flänga" omkring. Han låg stilla och tittade på saker som hände runt omkring, men ja. Ibland hände det att han fick ett ryck, men det gick snabbt över. Det blev tillslut lite för mycket för honom, trött och rastlös, så vi bestämde oss för att åka hem.
På parkeringen utanför Rocklunda kom det fram en tjej, och hon frågade oss om vi hade funderat på att utbilda Teddy som hjälphund. Hon hade ett bättre ord för det, men minns tyvärr inte vad det hette. Hon tyckte att han var jätte fin och berömde halsbandet. Tydligen var det ett väldigt bra halsband. Och jag håller med henne. Det är bra. Det är ett vanligt kedje-halsband, men ändå, det fungerar ju, vilket är bra :) Hon hade en egen kennel, berättade hon, och hon utbildade hundar till "hjälphundar", lektioner som kostade någon hundralapp per gång. Teddy skulle kunna dra Daniel i rullstolen, vilket har varit en idé väldigt länge. Jag berättade att vi var fodervärdar så detta är något jag skall prata med Madde om. Men det kan ju kanske vara en idé, jag vet inte. Det finns endel som säger emot, men vill inte ta det här. Men vilket fall som helst så är det alltid kul när någon kommer fram och beundrar Teddy, på utställningar och promenader. Han är faktsikt en himla vacker och DUKTIG rottis.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Oförglömliga Waynes:
När vi väl kom hem lämnade vi Teddy, som för övrigt var helt slut, och jag och Daniel åkte in till stan. Vi satte oss på Waynes Coffe och åt en lasagne. Jätte gott. Jag tycker inte alltid det fungerar som det skall där, som tillexempel den här gången då jag beställde lasagnen. Det står på en skylt att kaffe/te/iste ingår och då beställde jag en caffe latte och en iste. Då plötsligt ingick de inte på helgerna, utan bara på vardagarna. Tänkte inte mer på det utan beställde det ändå. Man måste ju dricka, eller hur :) När jag väl hade betalat sade han att en kaffe/te/iste ingick och att det bara var att hämta efter maten. Men hallå?! Jag hade ju precis handlat en kaffe och iste vid sidan om, för att han sade att det INTE ingick, men EFTER betalningen ingick det efter att man ätit! ? Fattar någon något? Vad är det för "service"?
När vi väl kom ut på den underbara terassen, sol och värme vad mer kan man önska, satte sig några vid bordet bredvid. Tänkte inte mer på det och gjorde annat, det man brukar göra på caféer, typ fika :) Helt plötsligt tar tjejen, som satt vid det bordet, en bricka med smutsig disk och ställde på vårt bord, den brickan som först stod på hennes bord. Det var inget "ursäkta, men det kommer ett gäng snart som skall sitta med oss och jag undrar om det är okej om jag ställer den här brickan på ert bord, med tanke på att ni sitter två stycken vid ett bord för fyra?". I så fall skulle det vara helt okej. "Absolut" hade jag svarat. Men nej, hon frågade inte, hon bara ställde brickan på vårt bord och tog för givet att vi skulle veta att hon väntade sällskap som snart skulle sätta sig där och att VI skulle tacka och ta emot andras tallrikar med rester. Lite så var det. En väldigt udda café-upplevelse måste jag säga. Tror ni jag reagerade? Åh, jag önskar att jag inte gjorde det. Jag vet inte riktigt varför jag alltid säger ifrån, har lätt för att börja argumentera med folk, tydligen, för det hände idag igen. (Så offta händer det inte, men det händer). Jag reste mig upp, tog upp brickan och ställde tillbaka den på hennes bord. Då började det. "Vad gör du? Vad otrevligt att göra så" Säger hon. (Snacka om att hon lever i en märklig värld, hon gjorde ju precis så mot oss). "Haha, men vi sitter och äter här." "Jag väntar sällskap och ni är ju bara två" säger hon. "Ja, men antingen kan du ställa den på ett annat bord eller gå in med det" Säger jag. "Nej, det gör jag inte" Säger hon. Och sen pratade vi lite till, kommer inte ihåg vad vi sade efter det, men det var inget allvarligt. Det slutade med att hon sade "Jaja" och vände sig till sin kompis som satt mitt emot och båda skrattade. Ni vet ett sånt där "herre gud vilken super-tönt" -skratt. Två minuter senare kom servitören och tallrikarna var borta, och det innan hennes andra vänner hade anlänt. Jag och Daniel tittade på varandra, oförstående och vi utbytte några tysta meningar med en blick.
Själva samtalet låter extremt odramatiskt när man läser det, men det var riktigt kyligt.
Jag måste fråga: Tycker ni att jag borde struntat i att säga till? Nu när jag läst detta over and over again låter det fruktansvärt löjligt.
Jag vet med mig att folk som gör sådanna här saker inte riktigt förstår vad som är rätt eller fel och att det egentligen inte är någon idé att säga ifrån. Jag menar, folk som förstår att man inte gör såhär, de gör inte sådär. Så varför ägna tid åt dem? Varför skall jag låta dem "förstöra" min fika tillsammans med Daniel, en fika vi inte "tagit" tillsammans på evigheter? Varför skall jag hela tiden gå på folk som ändå inte förstår? Vad är det jag vill bevisa? Vill jag ens bevisa något? Att de inte kan göra så, skall göra så, för att det är fel? -Men hallå *knack* *knack* Hanna! Om de visste att man inte gör så då skulle de inte gjort så! Tyvärr kommer alltid dessa tankar försent, det är alltid efteråt som jag förstår att jag inte skulle sagt något.
Efter den mycket märkliga fikan gick vi vidare till Global Living. Haha, ni gissar rätt, en fika till :) ! Snacka om att de har världens godaste morotskaka! Vi beställde varsin "to go" (lite annorlunda) och gick till en bänk vid svartån. Där satt vi och mumsade på vår efträtt (efterätt? efterrätt?), osäker på hur det stavades. Orkar inte googla :P Avslutade det hela med en promenad. Jätte mysigt. Måste erkänna att jag hade henne i tankarna hela tiden, vilket kanske förstörde mysigheten en aning. Det kanske är därför jag skriver det här, för att skriva av mig. Framförallt dessa tankar om jag gjorde rätt. Jag borde egentligen sluta lägga ner energi på knepigt folk. Orka snacka med tröga människor. Men det är offtast en hundradel efter att jag öppnat munnen och läpparna börjat formas efter ljuden som jag kommer på att det är helt meningslöst.
Hoppas ni haft det underbart i vårvädret :)
Kram!
Kommentarer
Postat av: Lily [ L i n d a . B l o m ]
Svar: Hej : ) Ingen aning om vad det kan vara! Men jag skall hjälpa dig så fort jag kan : )
Postat av: Anna H
Man SKA säga ifrån! Du är grym tjejen! Man ska inte vara alla till lags, du är min idol pga att du säger ifrån. Keep up the good work ;)
Postat av: Ronja Zorina
Det är bra att du säger ifrån!
Man MÅSTE säga ifrån när sådana där saker händer, annars tappar man själv respekten för sig själv tillslut! (Se på mig?)
Det är klart du ska markera om någon gör något fel, hur ska de annars lära sig?
För en människa som vet att man inte gör sådär gör ju inte heller så, så uppenbarligen förstod ju inte den där tjejen att det var fel. Då är det ju bra att du visar henne att sådär gör man inte!
Och efterrätt heter det. Efter-rätt, en Rätt man äter Efter maten! :)
Trackback
